Studs, studs, stukning...
I fredags köpte vi en studsmatta. Ungarna tyckte det var jättespännande och hjälpte Kent att sätta ihop den. 
Det drog dock ut på tiden en hel del, så det blev alldeles för sent att hoppa den dan. 
Men på lördagen var det så dags för invigning! 
Och, oj, vad de hoppade! 
Skitroligt hade de. Halva dan. Sen var det roliga slut för Joels del när han lyckades stuka foten på eländet. 
Har man ingen bror att hoppa med får man väl snöra på sig en docka, så det inte blir så ensamt...
Var på vårdcentralen idag med lilleman, och läkaren tror inte att han kommer att kunna röra foten så värst mycket på åtminstone en vecka. Inte ens cykling, jag frågade. Hon rekommenderade att vi avvaktar med det tills vidare. Så om några dagar har vi nog en Spiderman här hemma, när Joels nekade cykel-behov kommer få honom att klättra på väggarna. :)Tur han har sin dator iaf...
Ja, nog är det väl för otroligt att han skulle behöva stuka sin lille fot mitt upp i allt det roliga förstås. Hoppas han blir bättre snart och kan ta igen det han förlorat i hopp- och cykling! Smart drag av lillan att hoppa tillsammans med en docka i alla fall, det var fyndigt. Kanske din storasyster skulle kunna smyga ner och hoppa lite också? Men då måste det vara på natten, för jag vill då inte synas för mycket. Hm. Mysiga bilder var det i alla fall, som vanligt.