Stabilt närminne

Jag tittar på klockan på armen. Den går fortfarande på vintertid så jag bestämmer mig för att ställa fram den en timme. Kollar en gång till vad klockan är, drar ut sprinten eller vad det nu heter och börjar vrida. Ger genast upp försöket och låter den stå på hitta på-tid.
Har inte en susning om vad jag ska ställa den på. Det har jag glömt. Åh maj gööd...

Kommentera här: