Lill-grodan 18 månader igår...

 
Hon blev hela ett och ett halvt år gammal igår, Juva-hjärtat... Jag ska inte vara tjatig och upprepa vad fort tiden går, fast jag tycker verkligen det...
 
Stor-tjejen:
♥♥♥♥♥♥♥
 

Saknad...

Igår skulle han ha fyllt 39 år. Min älskade, saknade bror. Men han fick bara bli 32. Jag "växte" själv om honom i år när jag tog klivet över till 33. Det känns jättekonstigt att vara äldre än sin storebror...
Snart sju år har gått sen den där ödesdigra natten när vår familj slets sönder i lågor och rök. Och jag kan fortfarande inte tänka på honom. Jag vill inte se bilder på honom och tänka på vad jag en gång hade för det gör så enormt, sjukt ont. Det enda sättet för mig att leva vidare utan honom har varit att låtsas att han aldrig funnits. Och det är inte bra, jag vet det. Men jag kan inte göra på nåt annat vis. Jag klarar det inte. Kanske blir det annorlunda nån gång. Jag hoppas det. Men inte än. Inte riktigt än...
 
 

Min första bluffare...

Igår råkade jag ganska säkert ut för min första bluffmakare på jobbet. Det är många såna i omlopp nu så det var väl bara en tidsfråga innan jag skulle stöta på nån med tanke på att det är jag som svarar i telefonen.
Det var en jättetrevlig tjej som ringde, och hela grejen gick ut på att deras företag hjälper andra företag såsom vi då, att få stopp på oseriösa bluff-företag. (?) Ni hör ju! Vilken genialiskt ond affärsidé. Tänk om de bara kunde använda all energi och tid som de lägger på att jävlas med andra till nånting vettigt istället. Jag är säker på att vi inom kort skulle få en bättre värld...
Iaf, fröken Ellen med de många förberedda lögnerna sa att hon sett oss på en hemsida, där intet ont anande företag läggs upp med organisationsnummer och allt och sen skickas det bluff-fakturor därifrån. Och så vidare, och så vidare. Och genom att hon dessutom nämner det här bluff-företaget med namn så framstår ju hon själv som ännu mera seriös.
 
Jag googlade företaget hon ringde från under vårt samtal och såg att de förekom i diskussionstrådar angående lurendrejare. Så jag sa att jag skulle vidarebefordra hennes info till mina chefer och så fick de höra av sig om de var intresserade. Och hon lämnade villigt ifrån sig telefonnummer och hemsidor och sa att det bara var att höra av sig om vi hade frågor. Jag kollade även lite mer efter vi hade lagt på och numret hon gav mig är spärrat hos Varningsinfo pga att flera företag upplevt dem som suspekta. Vi får se nudå, jag hoppas det inte blir nåt mer av det här, att det kommer en faktura eller nånting. Men jag skulle inte direkt bli förvånad om man säger så...
 
Och så funderar jag: Varför tar man jobb på ett sånt där ställe? Är man så desperat att man inte har nåt val? Berättar man för folk vart man jobbar eller fabulerar man ihop en annan arbetsplats? Vet Ellens föräldrar hur hon försörjer sig och isf; är de stolta över sin dotter? Jag kan inte låta bli att undra, de är ju också bara människor.
Sen önskar jag att alla as som skapar de här företagen bara kunde krypa tillbaka in under de stenar de vällt ut ifrån och lämna folk ifred...